Hon löste det som hon alltid gör. Med flykt. 

 

Hon flydde från sina krossade skärvor av det som en gång var henne hjärta. Förödmjukelsen och förtvivlelsen kastade hon på marken, vände på klacken och gick därifrån. Sorgen bar hon med sig, men dränkt i vin märks den inte av lika mycket. Det är i alla fall vad hon intalade sig själv.

 

Det fungerade inte. Han älskade henne inte. Han ville inte samma sak som det hon ville. 

Men hon gör vad hon alltid gjorde för att skydda sig själv – Hon flyr vidare till nästa sak. Kanske kommer alla dessa gamla sår en dag hinna i fatt henne, men tills den dagen kommer fortsätter hon att fly.

Men hon kunde inte heller förneka frestelsen att gå tillbaka...  Tillbaka till honom. Men om hon flyr direkt, då kanske hon glömmer honom fortare. 

Kommentera

Publiceras ej